Och så var de bara sju… (inklusive recension av Thule Urban Glide 2)

Min barnvagnspark blev en vagn fattigare idag (nej, i söndags, men inläggen tar sin lilla tid att få klara just nu), då jag hips vips hade sålt min Thule Urban Glide 2 via Instagram. Jag hade ju börjat fundera på att sälja den, eftersom den helt enkelt inte riktigt passade in i vårt liv just nu. Men jag hade inte gjort några aktiva försäljningsförsök. Och så kom det plötsligt en förfrågan, och senare samma dag vinkade vi ajöss!

Lite separationsångest har jag allt. Jag har svårt för att göra mig av med vagnar, uppenbarligen. Fram till igår bodde 8 av 10 barnvagnar jag någonsin ägt fortfarande kvar hemma. De enda jag gjort mig av med var min första Babyzen Yoyo, som såldes och genast byttes ut mot uppgraderingen Yoyo+, och 199-kronorssulkyn jag köpte bara för att se vad en fick för tvåhundra spänn. (Inte mycket, visade det sig föga oväntat, och den fick åka till soptippen oanvänd när vi flyttade. *skämskudde för otroligt oansvarig slit-och-släng-mentalitet*)

Eftersom bloggandet varit sporadiskt sedan lillasyster vände upp och ner på min tillvaro insåg jag att jag knappt nämnt Thulen sedan det där första inlägget då jag mest var sur och orolig för att den skulle välta. Och så kan jag ju inte lämna det, för Thule Urban Glide 2 är faktiskt en smått fantastisk vagn, och förtjänar helt klart ett mer omfattande och rättvisande eftermäle.

Thule Urban Glide 2 – recension

Inledningsvis får jag konstatera att jag aldrig fick möjlighet att köra min Thule Urban Glide 2 på det sätt den är främst avsedd – med två barn sittande framåtvända i de vanliga sätena. Detta är också anledningen till att jag sålde den (det, och att jag fick en Bugaboo Donkey i julklapp, vilket jag inte väntat mig när jag köpte Thulen, då tänkt som primär syskonvagn).

Min lilla bebis på 3,5 månader är inte speciellt förtjust i att åka vagn, och framför allt inte i traditionell liggdel, som jag haft som tillbehör till Thulen. Hon ska därför få börja sitta tidigt, men då naturligtvis inte framåtvänt i vanlig sits, utan bakåtvänd i ergonomisk sittdel. Thulen var således dömd att stå i princip oanvänd i garaget i minst ett år framöver. Då var det ju bättre att den kom till användning någon annanstans, och så kan jag köpa en ny när det blir aktuellt. OM det blir aktuellt. För vem vet om H är intresserad av att åka särskilt mycket vagn när han är 3,5-4 år?

Recensionen är baserad på en ganska kortvarig och sparsam användning, men jag har ändå hunnit bilda mig en uppfattning om det väsentligaste, tycker jag.

Fakta

Thule Urban Glide 2 är en jogging-/terrängvagn avsedd för två barn, sittande framåtvända i bredd. Den ligger i mellanprisklassen bland joggingvagnarna, och kostar ca 5 500-7 500 att köpa ny från nätbutik.

Det är en stor vagn, bredden har jag fått till ca 79 centimeter från navkapsel till navkapsel, och ca 77 centimeter bred över handtaget. Vikten är 14,5 kg, och den har en maxkapacitet om 45 kg.

Hjulen är tre till antalet, två stora och ganska smala 16″ bakhjul, och ett 12″ framhjul av swiveltyp med möjlighet att låsa det vid löpning/terrängkörning. Alla hjul är lufthjul.

Utseende

Den finns i tre färger, den grå/svarta som jag hade, samt en riktigt snygg blå och en röd. I mitt tycke är det en snygg och stilren vagn, och tyget känns helt okej för en sportigare vagn; det är inte för glansigt. Den har en matt aluminiumram med snygga linjer, och detaljerna som har en funktion är aquablå. Det som verkligen utmärker Thulen utseendemässigt är de långa, slanka suffletterna och de enorma men smala bakhjulen med sina glesa, tjocka ekrar.

Det finns inga accessoarer för att förändra utseendet, så det enda sättet att pimpa vagnen skulle vara universaltillbehör såsom dynor, åkpåsar och filtar av andra fabrikat. Jag tror att Thule har en egen universalåkpåse som säkert passar till. Jag har bara använt vagnen på vintern, och då kombinerat ena sittdelen med en åkpåse från 7 A.M. Enfant och liggdelen med en liten babyåkpåse från Bozz.

Hur är den för barnen?

Sittdelarna är relativt rymliga på bredden, och min 2,5-åring hade gott om plats. Jag hade dock gärna sett en lite djupare sits, så att barnet satt mer ”inuti” vagnen även i det mest upprätta läget.

Som jag skrev i inlägget om mitt första intryck så gick selen inte runt 2,5-åringen vinterklädd och med den tjocka vinteråkpåsen i vagnen. När jag drog åt den ordentligt gick den dock runt över höfterna, vilket väl får anses okej, i och med att så är fallet även med t.ex. Bugaboo Donkey och MB Terrain. Med en liggdel på, som ger vagnen en lite märklig tyngdpunkt, skulle jag dock ändå vara försiktig så att vagnen inte riskerar att välta om det äldre barnet lutar sig utåt åt sidan. En något längre sele hade således varit önskvärt av den anledningen. Men med två sittande barn tror jag inte att det är något problem. 

Suffletterna är separata från varandra, och är väldigt långa, så de skyddar bra från solen. Dock är de så pass långa och låga i nerfällt läge att lite större barn (som mitt) kan protestera mot dem. Det är också knepigt att ställa in dem i någon sorts medelläge, utan de gör sig bäst helt uppdragna eller helt nerfällda. Suffletterna har en reflexrand längst fram, en vädringslucka i bakkant, och en utvikbar liten extra solkeps i svart meshtyg.

Ryggstöden är individuellt fällbara, vilket görs med en rem på baksidan, och ger ett bra liggläge som är nästan helt plant. Som vanligt med den här typen av sits så är även det mest upprätta läget något tillbakalutat, och min son hade nog uppskattat en  bygel att liksom kunna hålla sig upprätt i. Fotstödet är inte ställbart, men dynan går ner långt ner mot fotstödet, vilket ser bekvämt ut.

Jag använde vagnen med liggdel som tillbehör, och den är väldigt rymlig, mjukt stoppad och ombonad. Knäppningen av ”visiret” är lite omständig med en duffelknapp på vardera sidan, men själva locket är lätt att sätta på med kardborrefästning. Liggdelen lyfts i sufflettens ovankant, vilket är en lösning jag föredrar gentemot att ha ett separat handtag eller båge att lyfta i. Däremot är liggdelssuffletten bara av ”standardstorlek” utan förlängning, så det behövs extra solskydd i form av solkeps eller gardin om en vill skydda bebisen från lågt stående sol.

Liggdelen stal även lite utrymme från den andra sitsen, inte så mycket, men nog för att min son skulle reagera på det.

Hur är den att köra?

Ja, det är här vi kommer till Thulens verkliga clou! Fjädringen och de stora, smala hjulen gör att den här vagnen nästan kör sig själv, och gör det mjukt och följsamt dessutom. Den här vagnen har det absolut bästa rullet jag någonsin känt i en barnvagn! Helt underbar att köra. Jag tycker mycket om trehjuliga vagnar, då de svänger så lätt och på så liten yta, vilket är en stor fördel för en vagn som är så stor som Thule Urban Glide 2.

Handtaget är ställbart och av knäledstyp. Det smalnar av in mot mitten. Jag upplevde handtaget som väldigt bra. Det finns en handbroms av klassisk cykeltyp lite till höger på handtaget.

Nu hann jag aldrig börja ge mig på att springa med min Thule (utöver när jag småjoggade för att hinna till förskolan i tid vid hämtning) men jag kan inte tänka mig annat än att den är fantastisk till detta!

Även ur förälderns synpunkt så är vagnen nog att föredra med två sittande barn, för tyngdpunkten känns lite konstig med den högt placerade liggdelen, men om en nu behöver skjutsa en liten bebis så gör liggdelens höga placering att en har bra uppsikt över den lilla. Liggdelen är relativt enkel att få på plats, och lätt att lyfta av.

Hur är den att packa i?

Varukorgen är ganska stor, och har ett dragkedjeförsett lock, samt en liten ficka med dragkedja i bakkanten. Vidare finns en meshficka på baksidan av varje ryggstöd, och en liten meshficka på sidan inuti vardera sittdelen.

Varukorgen är lätt att packa i bakifrån, men inte med liggdelen på plats. Den är dock endast godkänd för 4,5 kilo.

Det går att få plats med en extra barnvagn i varukorgen, om en vill… På bilden en Babyzen Yoyo+ utan textilier på, att använda med babyskyddet som sitter på vagnen med adapter.

Med bara ett barn i vagnen är den lediga sittdelen väldigt bra att packa i – det är bara att fälla ner den i liggläge, så går det att lasta ganska mycket, och med en total viktkapacitet på 45 kilo blir det mycket över till packning med bara ett barn i vagnen.

Hur är den att fälla ihop och transportera?

Thule Urban Glide 2 har en ihopfällning som är i princip samma som Mountain Buggy Terrain, Urban Jungle med flera, alltså att det alldeles i framkanten av sittdelen, under den nedvikta delen av sittdynan, finns en tvärslå med en spärr. I Thulens fall är det ett vred som en drar och vrider. Sedan lyfter en helt enkelt upp vagnen i tvärslån, och den fälls ihop. Chassit blir då ganska platt, och om hjulen klickas av så är Thulen, trots sin storlek, ganska lätt att transportera. Vikten är snäppet under en Bugaboo Donkey med två sittdelar, och den blir ett mycket smidigare kolli. Den kan stå för sig själv ihopfälld, bara handtaget ställs i rätt läge först.

Vilka tillbehör finns?

De tillbehör som jag använt är en babyskyddsadapter och en liggdel. De övriga tillbehör som finns att köpa är regnskydd, solskydd och ett snack tray.

Babyskyddsadaptern, som passar många olika babyskydd, är en ram som monteras på adaptrar på chassit. Babyskyddet ställs sedan ner i ramen och spänns fast med en rem över babyskyddet. En helt okej lösning, om än inte lika smidig som en ”klick”-lösning.

Liggdelen har jag skrivit om ovan. Till den ingick ett myggnät.

Jag har använt ett regnskydd från Tullsa, för syskonvagn med en bakåtvänd liggdel och en framåtvänd sittdel. Det passade okej, med lite våld och en något bakfälld sufflett på sittdelen.

För- och nackdelarna

I mitt tycke är Thule Urban Glide 2:s främsta fördelar rullet, fjädringen, den smidiga ihopfällningen och en hög maxvikt. Och att den trots sin storlek är liksom generellt lätthanterlig.

Nackdelarna är storleken, att sätena känns lite grunda med fullt uppfällt ryggstöd, och att selen inte är lång nog för ett lite större barn med vinterkläder och vinteråkpåse. Det senare är dock troligen inget större problem förutom just när den körs med liggdel, och ett större barn som lutar sig utåt medför en läskig obalans. I andra fall brukar jag för det mesta ändå bara spänna fast 2,5-åringen över höfterna…

Vem passar vagnen för?

Den här vagnen gör sig bäst för utomhusbruk. Den är riktigt, riktigt stor, och passar inte för kollektivtrafik, kafébesök och shopping, även om den enligt namnet är ”urban”. Jag skulle nog kanske hellre benämna den för suburban, om en tänker sig villaförort med tillgång till gång- och cykelstråk och motionsspår…

Vi bor i villaområde i småstad, och för motion, förskolehämtningar och enstaka besök på stormarknaden fungerade den ypperligt. Men vi tog inte gärna med den ner ”på byn”.

Den gick precis in genom innerdörrarna hemma hos oss, som är moderna standarddörrar, och således borde vara ca 80 cm i dörröppningen. Men äldre byggnader har ofta smalare dörrar, och sedan måste det ju finnas ytor att manövrera på inomhus också, så tänk utomhus när det gäller denna vagn!

Eftersom det är en joggingvagn är den såklart tänkt för den aktiva familjen. MEN, eftersom den nästan rullar av sig själv är den ju riktigt bra för latmaskar också, som bara vill ha en transportvagn att frakta barn från A till B, utan att behöva lägga ner så mycket möda på att knuffa vagnen. Själv är jag mer det senare för tillfället, men tänker bli mer av det förra. Snart…

Som säkert framgått ovan så tror jag att den passar bäst för två sittande barn, från ca 1,5 år och uppåt. Om en är bekväm med framåtvänt tidigare så fungerar den bra från ca 6 månader också. Liggläget är bra, så den är bra för tupplurar.

Den fungerar ju från nyfödd med liggdelen. Men det är inte den användningen jag skulle rekommendera den för, även till någon som till skillnad från mig har en bebis som gillar liggdel. Viktfördelningen känns ”off” och jag skulle inte våga lita på att den inte välter om storasyskonet inte kan spännas fast över axlarna, även om det aldrig hände för mig. Liggdelen i sig är jättebra förutom den korta suffletten.

Min tanke var från början att ha den som primär syskonvagn. (Med det i åtanke att vi bor i småstad med gångavstånd överallt, och i princip aldrig åker kollektivt.) Glappet mellan liggdel och sittdel tänkte jag kunde lösas med babyskyddsadapter, som ju skapar en bakåtvänd ”sittdel light”. Men det var en nödlösning, och när jag fick förstahandsvalet Bugaboo Donkey i julklapp så föredrog jag den som syskonvagn i vardagen.

Generellt har jag lärt mig att i största möjliga mån använda varje barnvagn till det den är tänkt för från början, både avseende användningsområde och ålder på barnen. Köp inte en vagn som ska göra allt och hålla hela vagnstiden. Köp en som fungerar för åldern på barnen just nu, och för den användning du behöver just nu. Byt, eller komplettera :-), sedan vid behov. Du får aldrig en optimal vagn för alla behov och alla åldrar; det blir alltid kompromisser.

Thule Urban Urban Glide 2 rekommenderas således varmt för utomhusaktiviteter med två sittande barn. Till detta är den riktigt, riktigt bra.

Med liggdel eller babyskyddsadapter? Tja, det funkar. Men det märks att det är lite av en nödlösning för att möta efterfrågan på vagnar som fungerar från födseln och framåt, inte något som vagnen egentligen är till för.

Hur den är att faktiskt springa med överlåter jag till andra att bedöma, för dithän kom jag aldrig med min Thule Urban Glide 2. Men vi kanske ses igen…?