Bugaboo Buffalo: recension första halvåret (liggdelen)

Nu när H är nästan sex månader, och har avancerat till sittdelen i barnvagnen, tycker jag att det är läge att knåpa ihop en liten summering av efterköpskänslan så här långt.

När vi började fundera på vagn var det några olika kriterier vi utgick ifrån, vi ville att vagnen skulle:

  • Vara en duovagn, som kunde följa med vårt lilla pyre hela vagnåkarperioden.
  • Ha en vändbar sittdel, så att pyret kunde sitta vänd mot föräldern i början, för att sedan vändas utåt.
  • Ha justerbar höjd på handtaget, så att både jag som är kort, och B som är lång, skulle kunna köra vagnen utan att sparka på den.
  • Vara terränggående, och klara både stadsmiljö och grusvägar på landet.
  • Helst vara i någon annan färg än helsvart, som jag tycker är deprimerande och hårt till små barn.
  • Vara lätt att fälla ihop för att ta med på resor.
  • Kunna kombineras med babyskydd.
  • Vara lättmanövrerad, och inte för klumpig.

Valet föll till slut på en Bugaboo Buffalo, i färgen Dark khaki. Jag hade nog tänkt mig något gladare, men Buffalon fanns inte i några roliga färger som var könsneutrala (vi ville inte veta könet på pyret innan födelsen). Men färgen är ändå väldigt fin, mer mjukt dimgrågrön än militärgrön, tycker jag.

I tillbehörsväg ingick regnskydd, och vi köpte till en matchande åkpåse i standardutförande, en mugghållare och adapter för Maxi-Cosi babyskydd.

Och hur väl har då vår Buffalo matchat våra förväntningar? Jo, ganska bra på det stora hela. Det är förstås svårt att veta om det finns någon vagn därute, som skulle ha passat oss ännu bättre, och det går kanske inte att få allt av en och samma vagn.

Buffalon har med bravur klarat av att ta sig fram i terrängen och på vinterväglag. Däremot är den stor och bänglig och knepig att ha med i t.ex. affärer med trånga gångar. När vi åkt till köpcentrum och dylikt har det dock varit mycket smidigt att ta med underredet och ha babyskyddet på vagnen. Då har det bara varit bredden mellan hjulen som ibland ställt till det när det varit trångt.

Överlag har just adaptrarna till babyskyddet varit ett av de bästa köpen för den första tiden med bebis. Det är otroligt smidigt att ha med bara vagnsunderredet i bilen, och sedan bara klicka på babyskyddet med (eventuellt sovande) bebis i när man kommit fram. Innan vi bytte över till sittdel var det också skönt att använda babyskyddet som en ”sittdel light” vid kortare promenader när H var vaken och ville se lite omkring sig.

Bugaboo Buffalo är förvisso lätt att fälla ihop, men den är så stor även i ihopfällt skick att vi aldrig skulle komma på tanken att ha med den på en flygresa. Och även om vi har en enorm motorvägskryssarkombi till bil vill vi gärna ha plats med annat än barnvagn när vi åker på bilsemester. Den fick följa med till norska fjällen med babyskyddet som enda överdel. Men det var bara en fyranätters vistelse med bara en person med skidor i bilen, och annan packning för tre vuxna och en bebis. Då var bilen knökfull. Vi har därför kompletterat med en Babyzen Yoyo som resevagn.

Buffalon är inte heller någon riktig duovagn; ligg- och sittdel är bara olika tyger på samma ram. Så det går inte att t.ex. ha liggdelen som extra- eller resesovplats efter att bebisen börjat föredra att sitta upp på promenaderna. Liggdelen är också väldigt stor, tung och otymplig, och inget man lätt använder som extra- och resesovplats ändå. Fram tills att det blev höst och slask (ca två månader) rullade vi in hela vagnen i kök och vardagsrum så att H kunde sova middag där vi var. Utan att rulla på underredet var liggdelen för otymplig, så vi skaffade en mjuklift, Cocoon (extra lång) från Phil & Ted’s att ha som extra- och resesovplats istället. Den passar också i Buffalons liggdel, vilket var en bonus.

Liggdelen är väldigt rymlig och stor; kanske större än vad som känns bekvämt för små bebisar, och den extra längden hade vi ingen direkt nytta av, eftersom H hade en bra bit kvar i fotändan när vi nu kände att han var redo för sittdel. Eftersom sittdelen är ergonomisk och har ett mellanläge som är ganska bakåtlutat behöver bebisen inte kunna sitta klockrent innan man byter till sittdel.

Övriga nackdelar med Buffalon är att den låter väldigt plastigt, vilket gör att den känns plastig även fast det är en rejäl och stadig vagn, att det lilla ”visiret” på liggdelslocket gör att man inte kan ha ögonkontakt med bebisen, och det går inte att fälla ner på något vettigt sätt, samt att regnskyddet är enormt tight och svårt att få på. Det finns ingen väska eller bra ihopvikning av regnskyddet, utan man får knöla ihop det så gott man kan, och det tar mycket plats i varukorgen.

Med liggdelen på är det också ganska svårt att komma åt varukorgen. Vi har ofta fått lyfta av liggdelen för att placera kassarna, och sedan lyfta tillbaka liggdelen ovanpå. Varukorgen är i sig ganska dumt konstruerad, med en rundad botten, och botten på rundeln där allt vill lägga sig, är rakt under det tjocka tvärgående chassiröret, där det finns minst plats på höjden. Kassar som står på korgens lutande sidor tippar lätt, och då viker sig gärna i vart fall den bakre kortsidan på korgen.

Beträffande tillbehören var mugghållaren ett rent slöseri av 250 kr; den är i vägen vart man än sätter den, och den är konstruerad på ett sätt som gör att den fastnar i allt. Standardåkpåsen är inte jättevarm, och passar inte till liggdelen; går inte alls att använda till den. Överlag är liggdelen lite styvmoderligt behandlad hos Bugaboo, tycker jag.

Vi har även på sistone köpt till en organizer och en dyna till sittdelen, som tillsammans med åkpåsen får utvärderas framöver. Till våren har vi också tänkt komplettera med en Breezy solsufflett, som vad jag förstår också håller insekter ute.

Summa summarum har vi varit nöjda med vårt första halvår med Bugaboo Buffalo, även om den inte har uppfyllt alla våra behov, utan har behövt kompletteras med en ytterligare vagn och en mjuklift.

About Author /

Leave a Comment

Your email address will not be published.

Start typing and press Enter to search