Vårkänslor och vårkläder
Igår fick jag paket från Lillalisen.se på posten. Jag har beställt en del där de senaste två åren eller så, och nu ska affären byta ägare, och de sålde ut lagret till rabatterade priser. Så jag lade in en sista beställning – kul med lite rabatt även nuvarande kollektioner, och att säga tack och hej till nuvarande ägare genom att hjälpa till att tömma lagret. Som småföretagande mamma är jag också alltid extra glad att handla av företag som drivs av andra egenföretagarmammor.
Till storebror blev det en mössa och ett par boxershorts (tänk att jag har ett barn som har u n d e r k l ä d e r nu!) i krokodilmönster, en långärmad tröja och ett par boxershorts med lastbilsmönster och ett linne med godisklubbor från Maxomorra, samt en t-shirt med tigrar från Sense Organics, en t-shirt med Pippi Långstrump och en tröja med fint vintermönster från Anïve for the minors (till nästa år.
Lillasyster fick en violmönstrad t-shirt från Duns, en Pippi Långstrump-tunika, samt en långärmad krokodiltröja, en tunika och en mössa med godisklubbor och ett par turkosa leggings från Maxomorra.
Det blir alltid lite mer kläder till storebror, som inte har någon att ärva av. L får ju mest H:s avlagda plagg, där vi nu hämtar i den senaste lådan som vi vek undan efter H (86/92, eftersom H fortfarande kan ha 98/104, även om de rena 98:orna också har lagts undan). Helt sjukt att kläderna nu går nästan direkt från storebror till lillasyster!
Det är fortsatt knepigt att hitta bra barnkläder som verkligen känns rätt i magen – även de märken som har gott om mönstrat och färgglatt, som t.ex. Maxomorra, har i regel ganska könsuppdelat vad gäller modellerna. Lite ”tjejiga” mönster som Lollypop (godisklubborna ovan), och de två jättefina Bumblebee (söta humlor på gul bakgrund med cerise kantband) och Lemon (gula citroner på ljus bakgrund, lila kantband), finns för större barn bara som tunika eller A-linjeformad tröja/topp. Eller linne, som blev det enda Lollypop-alternativet för H. (Jaja, jag veet att pojkar kan ha tunikor och A-linjeformat, men jag är inte bekväm med att klä H i typiska ”flickkläder” om han inte själv skulle be om det, precis som jag är obekväm med att klä honom i de mest stereotypa pojkkläderna, med tuffa/läskiga mönster, även om han ber om det).
Med småttingar är det lättare, eftersom bodys (tack och lov) är samma modell för båda könen.Vi har dock satt köpstopp på bodys till L, eftersom hon är mer än tillräckligt gammal för mer lätthanterliga tröjor. Plus att hon vägrar ligga still på skötbordet. Och hur bekvämt är det inte att kunna glutta ner i blöjan för att avgöra om något stort hänt, istället för att sticka dit näsan?
Jag klär helst båda barnen i raka lång- eller kortärmade tröjor med leggings, lösa mjukisbyxor eller lösa muddjeans till. Blandade färger och mönster, men inget superflickigt eller superpojkigt. Glatt och lekvänligt. Samma för båda. Men det rutiga Pippi-mönstret fanns bara som tunika/klänning. Lollypop fanns bara som tunika (eller linne då, vilket jag ytterst sällan sätter på barnen). Så antingen måste jag utesluta alla de ”tjejigare” mönstren och färgerna (som oftast är de finaste) eller så får jag köpa modeller jag egentligen inte gillar (tunika/klänning, A-linjetopp). Och H blir oftast utan. Det är lättare med ”pojkkläderna”, som ju i regel finns just som vanliga raka tröjor och kan användas av båda.
Vädret igår var inte riktigt förenligt med de glada vårkläderna i paketet, men idag gick jag mot förskolelämningen vid 7-tiden, och solen strålade och det började återigen kännas som att nu…nu har vi nog lämnat vintern bakom oss för den här gången. Jag tvättade barnens ytterkläder igår, och beslutade raskt att lillans vinteroverall nu har gjort sitt för i år. Hon få ha de fordrade galonkläderna på förskolan, och lurvoverall på vagnturerna. En sprojlans ny skaloverall från Villervalla är också på väg på posten.
