Wermlands brygghus

Wermlands Brygghus är ett nystartat bryggeri i Kristinehamn. Våra aktieägare består av fantastiska ölentusiaster över hela Skandinavien.

Den 28 maj 2013 bryggdes det åter öl i Kristinehamn, något som inte gjorts sen 1957 då Kristinehamns Bryggeri köptes upp av Pripps, som sedan lade ner verksamheten. Läs mer om Kristinehamns Bryggerihistoria.

Under det första året har vi bryggt ca 1000 liter per vecka och fått otroligt fin respons på våra hittills bryggda ölsorter.

Efter 20 år i databranschen och 10 år i restaurang- och hotellbransch var det ju helt självklart att nästa steg i mitt liv skulle bli ett bryggeri! Jag har alltid haft en stor kärlek till öl och någonstans närt en förhoppning om att brygga själv.

Och erfarenheten från IT-branschen i Stockholm – som försäljare, personalchef och VD var ju bra meriter ihop med kunskapen kring alkohollagar, god mat och dryck. Min fru hade kanske inte samma dröm, men med ett tidigare liv som projektledare, marknadsförare, utbildare och verksamhetsutvecklare ihop med intresset för lokal mat och historia så skulle hon nog kunna hjälpa till en hel del.

Så vi beslutade att byta karriärer – för tredje gången! Vi startar ett bryggeri – och kastar oss ut i det okända igen!

Parallellt med allt annat arbetade jag och min fru med logotypen. Namnet Wermlands Brygghus var självskrivet – Värmland hade inget bryggeri så namnet var enkelt. Ledord och image var också klar – det genuina hantverket skulle stå i fokus och det Värmländska skulle framhävas.

Företagets image skulle andas tradition och historisk anknytning men ändå visa någon form av nytänk och innovation/mod. Redan på hösten 2012 kontaktades jag av reklambyrån Spenat som gärna ville vara med på brygghusets resa.

Tillsammans med dem stötte och blötte vi en logotyp och en symbol. Till slut kände vi oss nöjda och logotypen med speglade ”G” i mitten kom till. Liknelsen med två sejdlar som skålar underströks av ordet ”skål” under ”g:na” och detta blev till en symbol.

Företaget hade en identitet! Och detta skedde innan jag funnit en lokal. I vild iver trycktes 1500 visitkort – som hade hemadressen som gatuadress. Inte ett särskilt klokt drag – om man tittar i backspegeln.